Aktieägaravtal

Ett aktieägaravtal är en trygghet för dig som äger aktiebolag tillsammans med någon annan. I den bästa av världar skulle inte detta behövas men för att slippa framtida svårlösta tvister aktieägarna mellan så kan det vara viktigt att man prioriterar frågan. Att varje aktieägare vet vad som förväntas av dem och vilka åtaganden man har skapar en tryggare relation och minskar risken för konflikter.

Ett aktieägaravtal kan reglera bestämmelser som inte går att reglera i bolagsordningen, det går dock inte att förhandla bort bolagsordningen i ett aktieägaravtal.

Frågeställning vid upprättade av aktieägaravtal

Man delar vanligtvis in det i fyra olika grupper

  • Frågor om beslutsfattande
  • Frågor om ägandet
  • Frågor om ägarnas arbetsinsatser
  • Övriga frågor, såsom sekretess, konkurrerande verksamhet och finansiering

Här nedan finner du en del information om de olika grupperna och exempel på vilka beslut som man kan fatta i varje grupp.

Beslutsfattande

I avtalet kan aktieägarna välja att ha bestämmelser om vilka beslut som kräver enighet mellan dem och därmed förhindra en maktkoncentration. Aktieägarna kan även avtala att de måste vara eniga för att besluta om nyemission, att varje aktieägare har rätt att utse en styrelseledamot vardera och att var och en har rätt att med viss periodicitet bestämma vem som ska vara ordförande i styrelsen eller på stämman.

Ägandet

I avtalet kan ägarna om önskas i detalj reglera hur avyttringar ska gå till, hur aktierna ska värderas och hur de ska fördelas mellan de övriga ägarna. Det kan kännas som en trygghet att veta att aktierna stannar inom ägarkretsen och inte måste överlämnas vid exempelvis skilsmässa eller dödsfall.

Arbetsinsatser

Ett aktieägaravtal kan innehålla bestämmelser för vilka av aktieägarna som ska arbeta operativt i bolaget och vilka som eventuellt endast förväntas vara passiva finansiärer. Det kan även innehålla bestämmelser om omfattningen av arbetsinsatsen, om man ska arbeta heltid eller deltid, få övertidsersättning eller inte.

Det kan vara klokt att tänka igenom vad som händer om en aktieägare skulle bli långvarigt sjukskriven.

Övriga frågor

I denna undergrupp kan handla om att exempelvis besluta om konsekvenser av att en aktieägare försatts i konkurs eller hamnar på obestånd, om aktieägare skall få bedriva konkurrerande verksamhet, om aktieägarna ytterligare skall finansiera bolaget, avtalets löptid etc.

Skillnad på bolagsordning och aktieägaravtal

Bolagsordningen är en handling som registreras och är bunden till bolaget, aktieägaravtalet är en handling som inte registreras och är bunden till de aktieägare som ingår avtalet. Bolagsordningen reglerar bolagets relation till sina ägare och tredje man medans aktieägaravtalet endast reglerar relationen mellan bolagets ägare. Bolagsordning är en offentlig handling.

Offentlighet

Ett aktieägaravtal är inte en offentlig handling.

Krav för upprättande

Det finns inga särskilda krav över innehållet eller utformningen för att det ska vara giltigt. Man måste dock beakta att inga bestämmelser i aktieägaravtalet strider mot aktiebolagslagen.

Giltighetstid

Avtalstiden i ett aktieägaravtal kan vara tidsbegränsad eller gälla tillsvidare. Om avtalet gäller tillsvidare är uppsägningstiden sex månader. Om avtalstiden är tidsbegränsad löper avtalet ut per den förhandlade tidpunkten. Avtalet kan däremot sägas upp om någon i avtalet bryter mot en betydelsefull bestämmelse i aktieägaravtalet.

Vad händer om någon bryter mot avtalet?

Om någon bryter mot avtalet kan de andra aktieägarna besluta vad som ska hända. Vanligtvis får den som brutit mot avtalet betala ett förutbestämt belopp, så kallat vite. 

Vilka kan ingå i ett aktieägaravtal?

Alla som är aktieägare i ett aktiebolag kan ingå i ett aktieägaravtal, d.v.s. både fysiska personer (privatpersoner) och juridiska personer (företag). Antingen kan alla aktieägare ingå avtalet eller bara några utvalda.