Konkursmässig, kapitalbrist, insolvens och kontrollbalansräkning

Är bolaget konkursmässigt eftersom aktiekapitalet är förbrukat eller måste kontrollbalansräkning upprättas om bolaget är insolvent? Heinestams reder ut begreppen.

Heinestams reder ut begreppen

Insufficiens
Aktiebolagslagen (ABL) innehåller regler om styrelsens skyldigheter då kapitalbrist föreligger eller kan befaras i ett aktiebolag. Dessa regler tar uteslutande sikte på relationen mellan de totala tillgångarna och skulderna i ett bolag. Är skulderna större än tillgångarna talar man om kapitalbrist eller insufficiens. Dessa begrepp, liksom ABL:s regler, har ingenting med insolvens eller konkurs att göra.

Obestånd
Om ett företag inte kan betala sina skulder i den takt de förfaller och denna oförmåga inte är tillfällig föreligger obestånd. Man talar om att företaget i fråga är insolvent och det är relationen mellan å ena sidan kortfristiga skulder och å andra sidan kortfristiga fordringar samt likvida medel liksom företagets möjligheter att ta upp nya lån som är relevant. Obestånd är en grund för att försätta ett företag i konkurs. Regler om obestånd finns i Konkurslagen.

Kapitalbristreglerna i ABL
En av ABL:s viktigaste borgenärsskyddsregler är reglerna om tvångslikvidation som finns intagna i 25 kap. Av ABL 25:13 framgår att styrelsen är skyldig att genast upprätta och låta revisorn granska en kontrollbalansräkning om det finns skäl att befara att bolagets eget kapital, beräknat på visst sätt, understiger hälften av bolagets registrerade aktiekapital,

Första kontrollstämman
Om en sådan kontrollbalansräkning visar att bolagets eget kapital understiger denna kritiska gräns måste styrelsen snarast möjligt kalla till bolagsstämma (första kontrollstämman) som har att ta ställning till om bolaget ska gå i likvidation (ABL 25:15).

Andra kontrollstämman
Skulle bolagsstämman besluta att bolaget inte ska gå i likvidation måste en ny bolagsstämma (andra kontrollstämman) hållas inom åtta månader räknat från tiden från den första kontrollstämman. Denna andra kontrollstämma måste godkänna en ny kontrollbalansräkning (även denna granskad av bolagets revisor) som utvisar att bolagets eget kapital uppgår till minst hela det registrerade aktiekapitalet. Om så inte är fallet måste styrelsen ansöka om att bolaget ska gå i likvidation (ABL 25:16-17).

Personligt och solidariskt ansvar för bolagets förpliktelser
Skulle styrelsen inte fullgöra sina skyldigheter enligt ABL 25 kap. §§ 13, 15 eller 17 inträder ett personligt och solidariskt betalningsansvar för styrelsens ledamöter för de förpliktelser som bolaget ikläder sig från och med den tidpunkt då styrelsen brast i sin skyldighet enligt ovan angivna lagrum

Återställande av bolagets egna kapital
Om ett bolags eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet finns det i princip följande olika möjligheter, eller kombinationer av dessa, för att återställa det egna kapitalet:

Skapa vinst i rörelsen

Erhålla villkorligt eller ovillkorligt aktieägartillskott

Genomföra nyemission till överkurs

Minska aktiekapitalet om detta är större än 100 000 kronor

Kapitaltäckningsgaranti ingen utväg
Det är viktigt att notera att en s.k. kapitaltäckningsgaranti utfärdad av ett moderföretag eller annan inte undanröjer styrelsens skyldigheter enligt ABL 25:13-17. För att en sådan garanti ska få effekt i detta avseende krävs att den tas i anspråk och att ett aktieägartillskott faktiskt bokförs.

Några vanliga missförstånd rörande kapitalbrist

Det är normalt inte möjligt att utläsa ur bolagets bokföring, års- eller periodbokslut om eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet så att skyldighet att upprätta kontrollbalansräkning föreligger. Anledningen till detta är att det egna kapital som avses är det som framkommer när de särskilda värderingsregler som anges i ABL 25:14 tillämpas

Av ovan framgår då att en uppgift i ett aktiebolags förvaltningsberättelse med lydelsen ”Som framgår av balansräkningen har bolaget förbrukat mer än halva aktiekapitalet och skyldighet föreligger därför att upprätta en kontrollbalansräkning” inte är lämplig. Däremot är givetvis det bokförda egna kapitalet en viktig indikation för styrelsen när det gäller att överväga om kapitalbrist kan befaras eller ej

Ett bolag som är skyldigt att upprätta kontrollbalansräkning eller att gå i likvidation behöver inte alls vara ”konkursmässigt” eller på obestånd. Obestånd och konkurs handlar uteslutande om bolagets betalningsförmåga vilken kan vara god även om mer än halva det registrerade aktiekapitalet gått förlorat. Detta kan bero på en större andel skulder som inte ska amorteras eller återbetalas inom de närmsta åren (t.ex. en utnyttjad checkräkningskredit)

Obestånd eller insolvens
Som framgått ovan avser begreppen obestånd och insolvens bristande betalningsförmåga och kan leda till konkurs. Regler om obestånd finns därför i Konkurslagen och är inte speciella för aktiebolag utan gäller för alla fysiska och juridiska personer.

Straffansavar i vissa fall
Till skillnad från överträdelse av ABL:s kapitalbristregler som ”bara” kan leda till personligt betalningsansvar så är överträdelser av de borgenärsskyddsregler som är kopplade till obestånd straffbelagda och regleras därför i Brottsbalken (BrB). En företrädare (t.ex. en styrelseledamot eller en verkställande direktör) för ett företag kan dömas till böter eller fängelse för något av de borgenärsbrott som behandlas i 11 kap BrB.

Vårdslöshet mot borgenenär
Det kanske viktigaste borgenärsbrottet i detta sammanhang är ”vårdslöshet mot borgenär” som kan bli fallet om ett företag som är på obestånd fortsätter sin rörelse med förbrukande av medel utan motsvarande nytta för rörelsen. Det är alltså inte, under vissa omständigheter, tillåtet att fortsätta en verksamhet som är på obesånd. För att en företrädare ska kunna dömas för vårdslöshet mot borgenär krävs antingen uppsåt eller grov oaktsamhet. Straffet är fängelse (BrB 11:3).

Obestånd i förekommande fall
På samma sätt som att ett aktiebolag kan vara skyldigt att gå i likvidation utan att ett obestånd föreligger så kan ett obestånd föreligga utan att mer än halva aktiekapitalet har förbrukats. Detta gäller t.ex. då bolaget har stora svårrealiserade tillgångar (specialutrustning, pågående arbeten etc.) och samtidigt har stora kortfristiga skulder (leverantörsskulder, moms- och andra skatteskulder etc.).

Garantier kan förebygga obestånd
Obestånd kan inte anses föreligga i de fall bolaget har en solvent ägare, t.ex. ett ekonomiskt starkt moderföretag, som är villigt att lämna erforderliga lån till sitt dotterföretag. Om så skulle vara fallet är det lämpligt att dotterföretaget begär en skriftlig garanti från moderföretaget där det klart framgår villkoren för framtida utlåning etc. En sådan utfästelse undanröjer som tidigare nämnts dock inte styrelsens skyldigheter enligt ABL 25:13-17.