Om ossArtiklarSkillnad mellan förvärv och överlåtelse i förbehåll

Skillnad mellan förvärv och överlåtelse i förbehåll

Förbehållen i bolagsordningen får vi många frågor om. Det är lätt att tro att det räcker med ett samtyckes- eller förköpsförbehåll för att få kontroll över aktierna. Det gör det i många fall men samtyckes- och förköpsförbehållen är inte något heltäckande skydd.

Förvärv och överlåtelse är inte samma sak

Hembudsförbehållet träffar förvärv av aktier vilket träffar alla övergångar av äganderätten från en fysisk eller juridisk person till en annan. Förvärv kan ske bland annat genom köp, byte, gåva, bodelning, arv, testamente, fusion och utskiftning. Förköpsförbehåll och samtyckesförbehåll träffar överlåtelser av akter vilka enbart sker genom köp, byte och gåva.

Först måste ägarna besluta sig för vad de vill ska hända med aktierna om en av dem vill sälja, om någon av dem ska separera och vid succession.

Hembudsförbehåll

Ett så kallat skärpt hembudsförbehåll innebär att en aktie som övergår till annan ska hembjudas övriga aktieägare för inlösen. Oavsett hur någon får tag på aktierna så ska den hembjuda övriga aktieägare att lösa in dem. Förr kunde man komma runt regeln genom att låta aktierna ligga i ett oskiftat dödsbo, men det är numera endast möjligt under ett år, därefter ska de hembjudas övriga aktieägare för inlösen.

Först sedan aktierna har hembjudits och övriga aktieägare har avstått från inlösen, har den som fått aktierna rätt att bli införd i bolagets aktiebok.

I hembudsförbehållet kan man göra undantag från hembudsplikten. Man kan skriva att om aktien övergått till den som tidigare var aktieägare, eller genom arv eller gåva till bröstarvinge, eller till en namngiven fysisk eller juridisk person, behöver den som fått aktierna i sin hand inte hembjuda dem. Här är det väl i princip fantasin som sätter gränsen för vem eller vilka som ska undantas. Många författare menar att det går att göra så kallade negativa undantag, dvs. att om aktie övergår till en namngiven fysisk eller juridisk person, eller en konkurrent, ska den hembjudas övriga aktieägare för inlösen.

Förköpsförbehåll

Förköpsförbehållet är mer praktiskt än hembudsförbehållet på så sätt att om någon önskar avyttra sina aktier, så ska den personen först erbjuda övriga aktieägare att lösa in aktierna. Det gör att man slipper en säljprocess där en potentiell köpare inte vet om denne har möjlighet att bli ägare till aktierna. Väljer övriga aktieägare att inte lösa in aktierna så står vet köparen när denne gör affären att den har rätt att bli införd i bolagets aktiebok och kunna nyttja såväl sina ekonomiska rättigheter, såsom rätt till utdelning och sina förvaltningsrättigheter, det vill säga rätten att rösta på års- och bolagsstämma.

Utöver att förköpsförbehållet inte träffar alla övergångar av äganderätt så är det till sin utformning och praktiska tillämpning likt hembudsförbehållet.

Samtyckesförbehåll

En aktieägare som önskar avyttra sina aktier till en viss person ansöker hos styrelsen om att erhålla samtycke för överlåtelsen. I ansökan kan den sökande begära att styrelsen ska anvisa en köpare för det fall den inte accepterar den tilltänkta.

Frågan om samtycke prövas av styrelsen eller stämman, vilket framgår av samtyckesförbehållet. Har man ett bolag med många aktieägare vilka verkar i en viss bransch och överlåtelser sker regelmässigt till personer som verkar inom samma bransch, kan ett samtyckesförbehåll som prövas av styrelsen vara var praktiskt. Det kan exempelvis vara en samordningsenhet för taxi eller entreprenad.

Samtyckesförbehållet träffar liksom förköpsförbehållet endast överlåtelser genom köp, byt och gåva, men med undantag att det inte hindrar att utmätta aktier eller aktier som ingår i ett konkursbo överlåts.